Bättre stöd på vägen mot NPÖ

Nationella programmet erbjuder verktygslåda för anslutningsarbetet

Sveriges landsting och regioner fortsätter att förbereda sig för anslutning till Nationell Patientöversikt. Det nationella programmet NPÖ med BIF erbjuder vårdgivarna stöd i anslutningsarbetet som en del i sitt uppdrag. Workshops, checklistor och andra verktyg för att ta sig an såväl tekniska som verksamhetsrelaterade frågor finns tillgängliga. En ny införandeprocess ska säkra att man gör rätt från början och att ingenting glöms bort.

Pionjären Örebro går vidare med utökad användning av NPÖ och Östergötland har tjänsten på plats sedan årsskiftet. Runt hörnet väntar fler på anslutning: Sörmland, Jönköping, Stockholm, Kronoberg, Blekinge, Västra Götalandsregionen…
 
– Det är vårdgivarna själva som driver anslutningsarbetet och ansvarar för att göra jobbet, men det finns mycket hjälp att få, säger Lennart Holeby, projektledare för Nationell Patientöversikt inom programmet NPÖ med BIF som i dagarna presenterar en uppdaterad införandeprocess. Den ska hjälpa till att säkerställa att vårdgivarna gör rätt i varje moment och att väsentliga delar inte glöms bort i anslutningsarbetet.

– Införandeprocessen har tagits fram och vidareutvecklats tillsammans med de vårdgivare som redan är anslutna till NPÖ. Alla som tillkommer är med och anpassar processen och bidrar till förbättring. Syftet är just att vi ska kunna dra nytta av varandras erfarenheter och få en mer standardiserad process för införandet. Då blir det lättare och lättare att ansluta sig till NPÖ.

Införandeprocess underlättar varje steg
Införandeprocessen innehåller både verksamhetsbaserade och tekniska delar och i varje moment kan man få hjälp och stöd via workshops, checklistor, demos eller andra verktyg. För att veta hur man ska tolka olika begrepp på ett gemensamt sätt, eller hur information från de egna vårdsystemen ska ”översättas” till att passa NPÖ:s system, finns till exempel nationella rekommendationer och regelverk att utgå från.

– Det lätt att man ser NPÖ som i första hand ett IT-projekt, men man ska komma ihåg att anslutning framförallt är ett stort verksamhetsprojekt. Ofta behöver vårdgivaren hjälp med att förstå vem som ska använda NPÖ och vilken nytta det gör. Det behövs också verksamhetsregler av olika slag, till exempel för åtkomst av information, och en viss utbildning i hur man praktiskt använder systemet. Det nationella programmet vill därför gärna komma in så tidigt som möjligt med rätt stöd för förankringsarbetet, säger Lennart Holeby.

Stödet från det nationella programmet kanaliseras oftast via den gemensamma projektgrupp som brukar starta när en vårdgivare anmäler intresse för anslutning. Efter förstudierna där vårdgivaren tittar på sina egna förutsättningar för anslutning och i vilken ordning saker och ting ska göras uppskattar Holeby att en anslutning tar ungefär 7-8 månader, beroende på omfattning. För de flesta sker anslutningen stegvis med ett begränsat antal informationsmängder och användare, som sedan kan utökas.

5 frågor om införandet av NPÖ…

… till Ante Grubbström, ansvarig för NPÖ:s införandeplan inom det nationella programmet NPÖ med BIF

1. Vad innebär införandeplanen?
”Vi gör en grov planering av när olika landsting kan tänkas ansluta sig till Nationell Patientöversikt (NPÖ). Alla landsting har antagit den nationella IT-strategin och handlingsplanen kopplad till den, men det är inte samma sak som att man verkligen har bestämt införandetidpunkten för NPÖ. För det behövs ett beslut av den högsta ledningen där man aktivt bestämmer sig för att det är dags, avdelar en budget och sätter upp mål. När det väl finns ett sådant beslut kan vi i det nationella programmet börja prioritera aktiviteter och skriva anslutningsavtal.”

2. Hur ser det ut idag?
”Väldigt många har bestämt sig. I över hälften av landstingen och regionerna finns det ett aktivt beslut, och den andra hälften håller på att förbereda sig för det. ”

3. Vad driver fram beslutet?
”Ofta handlar det om verksamhetsfrågor. Man bestämmer sig för att börja jobba annorlunda eller etablerar nya arbetsformer och det blir aktuellt att lösa hur man ska klara informationsförsörjningen. I mitt eget landsting Sörmland var det två huvudfaktorer som satte igång suget efter NPÖ. Dels växlade hemsjukvården över från landstinget till kommunerna och sjuksköterskorna som var vana att se journalinformation i landstingets system hade plötsligt ingen information alls. Dels ökar antalet privata vårdgivare eftersom vi infört fritt hälsoval. Plötsligt blev det nödvändigt för verksamheten och patientnyttan att kunna dela information på ett bättre sätt.”

4. Hur ligger landstingen till i sina förberedelser?
”Ungefär hälften har startat sina projekt. Det kan man göra antingen före eller efter att beslut om anslutning har fattats, beroende på vilket fokus man har. Teknik och infrastruktur kan man till exempel börja förbereda innan. Den egna projektorganisationen är sedan den som har kontakten med oss i det nationella programmet. En annan viktig framgångsfaktor är att alla de stora systemleverantörerna jobbar tillsammans med sina användargrupper kring hur man ska koppla vårdsystemen till NPÖ. Att man kommit igång med de tekniska förberedelserna och hittar gemensamma lösningar är en mycket viktig del i att införandet ska kunna gå så fort som planerat.”

5. Hur ser tidplanen för anslutning ut just nu?
”Två landsting är redan anslutna och min bedömning är att ytterligare cirka sex landsting och regioner kan klara att ansluta sig under 2010. Under 2011 blir det nog ett tiotal och de sista två-tre kommer i början av 2012. Stockholms läns landsting har fått god fart och valt att börja med en pilot i Norrtäljeområdet med TioHundra, en gemensam organisation för både landstingsvård och kommunal omsorg som i patientdatalagens mening är en annan vårdgivare än själva landstinget. I Norrtälje blir många sommargäster tillfälligt patienter och då blir NPÖ ett bra verktyg för informationsutbyte över vårdgivaregränserna.”